Förr var jag otroligt upptagen av att alltid göra det jag
tyckte jag borde göra och ägnade väldigt lite tid till det jag själv hade lust
att göra. Nu har pendeln slagit över fullständigt och jag gör mycket sällan det
jag ”borde”. Istället gör jag alltid det jag vill i första hand. Ibland kan jag
till och med tycka att jag gått lite för långt och det händer att jag får
antydan till dåligt samvete över min lättja. Men det är inte värre med det
dåliga samvetet än att jag vifta bort det. Jag förundras då och då över att man
kan ändra sig så mycket.
Tänk om jag hade varit lika klok när jag var yngre. Så mycket
trevligare livet skulle ha varit då. Tro inte för den skull att jag på något
sätt ältar det som varit för det gör jag inte. Men nog hade det varit skönt om
jag blivit av med min prestationsångest tidigare. Då och då tänker jag att min
sjukdom kanske inte skulle ha brutit ut om jag tänkt lite mer på mig själv istället
för att alltid tänka på andra i första hand. För att inte tala om hur ofta jag
tänkte på vad andra möjligtvis kunde tycka och tänka om mig om jag hade varit
mer ”egoistisk” av mig.
Idag har det dock varit en dag då jag nästan gjort allt det
jag hade tänkt att jag skulle göra. Jag kan lova att det är mycket ovanligt nu
för tiden. Att jag gjort nästan allt jag tänkt göra på min arbetsfria dag beror
inte på att jag på något sätt pressat mig själv. Det beror helt enkelt på att
jag haft lust att göra det jag gjort. Så mycket roligare det är att göra saker
man har lust att göra istället för att göra dem för att man tycker att man
borde. Så mycket mer nöjd jag känner mig när jag gjort något för att jag haft
lust att göra det.
Idag känns livet bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar