28 april 2013

Om man har ett val

I fredags fick jag lön och den var betydligt mindre än vanligt eftersom jag varit sjukskriven i tre veckor. Den sista veckan kommer jag att få sjukpenning från Försäkringskassan men det dröjer väl någon vecka innan de pengarna kommer. Samma dag som jag fick min lön betalade jag mina räkningar för månaden och just den här månaden hade jag extra mycket som skulle betalas. När jag hade gjort mina betalningar räknade jag ut hur mycket jag hade kvar. Alla inkomster minus alla räkningar gav ett saldo på 2011 kronor. Inte är det upplyftande. Det märks i kassan när man varit sjuk.

Nu kommer jag att få två veckors lön och sedan kommer jag att bli sjukskriven igen på grund av den operation jag ska genomgå. Hade jag inte haft ett sparkonto att nalla av skulle jag få det riktigt problematisk att klara ekonomin framöver. Ingen önskar mer än jag att jag klarade av att jobba heltid. Har svårt att tänka mig att någon frivilligt väljer att ha så lite pengar som jag har att röra mig med varje månad. Fast ibland får man för sig att regeringen tror att många gör det.

Jag har halv sjukersättning sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka. Innan dess hade jag 25 procents sjukersättning och den ersättningen var beräknad på den lön jag hade när jag blev sjuk 1992. Lönerna har stigit en hel del sedan dess. Ersättningen från Försäkringskassan uppräknas efter ett index som inte alls hänger med löneutvecklingen. När jag fick halv sjukersättning så räknades den ut så att jag fick hälften av min lön på 75 procents arbete. Logiken i det har jag svårt att se. Fast logiken ligger väl i att det ska bli lägre kostnad för staten. Det ska löna sig att arbeta och ”väljer” man att bli sjuk är man himla korkad.

Som om man har ett val…

26 april 2013

Bästa vårtecknet

På förmiddagen idag åkte jag iväg för att få sommardäcken på bilen. Vilken skillnad det är att köra en bil som har sommardäck. När jag kom hem blev riktigt glad över att upptäcka att sopmaskinen sopat bort all sand utanför mitt hus. Det är nog det bästa vårtecknet jag vet. Solen skiner idag och den snö som finns kvar försvinner så sakteliga även om det inte är så varmt i luften.

Idag är det sista dagen på min sjukskrivning och på måndag ska jag på jobbet igen. Jag har vilat upp mig ordentligt under tiden jag varit hemma så det känns helt ok. Under veckan som gått har jag haft fullt upp med en massa olika saker och jag skulle nog aldrig fixat allt det om jag hade jobbat. Har ringt massor av nödvändiga telefonsamtal och har även varit på ett läkarbesök.

I måndags kom ett brev jag har väntat på. Den 14 maj ska jag operera två tår på min högra fot. Jag har en snedställd stortå och av trycket från stortån har tån bredvid krökt sig så jag har fått en så kallad hammartå. Gruvar mig en del för operationen eftersom jag inte kommer att få trampa på höger framfot på sex veckor men jag har så pass ont i foten att jag ändå vill göra operationen.

Misstänker att det inte blir bättre med åren…

22 april 2013

Lusten återvänder

Nu märker jag tydligt att det går framåt för mig. Igår kände jag för första gången på länge lust att göra en massa saker. Först då kom jag att tänka på att jag faktiskt inte har lust att göra någonting alls på väldigt länge. Tro inte för den sakens skull att jag gjorde särskilt mycket men jag blev ändå glad över att jag har lust att göra saker nu.

Mina dagar består mest av vardagliga ting och den ena dagen är den andra lik. Enda skillnaden mot det vanliga är att jag har läst en del. I vanliga fall brukar jag bara läsa innan jag ska sov men den senaste tiden har jag även läst under dagtid. Under en lång tid har det varit si och så med läsningen och det känns kul att ha hittat tillbaka till det nu.

För ett tag sedan köpte jag nya gardiner till sovrummet och när jag hängde upp dem såg jag hur bra de matchar till tavlan på väggen. Tavlan har min dotter gjort och jag fick den i julklapp av henne för ganska många år sedan. Även om den inte är särskilt märkvärdig så gillar jag den och den passar perfekt i mitt sovrum.

18 april 2013

Väckte minnen

På förmiddagen läste jag en artikel i Aftonbladet som väckte minnen hos mig. Minnen om hur det var när jag fick det skov som gjorde att jag blev inlagd på sjukhus. Under loppet av två dygn domnade båda mina ben av till mitt på låret och ännu några dagar senare var jag avdomnad till en bit över midjan. Jag fick genomgå en massa undersökningar men de hittade ingenting som verkade fela mig. Vid ett tillfälle frågade jag om mina konstiga symptom kunde bero på stress men det trodd inte läkaren. Själv var jag helt säker på att det var just stress om var orsaken. Jag drabbades inte alls lika hårt som mannen i artikeln jag läste men jag kom ändå att tänka på hur det var för mig då för drygt 21 år sedan.

För övrigt kan jag berätta att den trötthet och utmattning som jag ”lider” av nu kommer och går i vågor. Igår hade jag den bästa dag jag haft på länge och var förhållandevis pigg under ganska många timmar av dagen. Idag är det inte alls lika bra. Är trött och orkeslös. Jag tar det hela med jämnmod och är inte det minsta orolig för att jag inte ska bli bättre. Men jag kommer utan tvekan att stanna hemma från jobbet under hela den sjukskrivning jag har. Den räcker till och med nästa fredag. På onsdag nästa vecka har jag en läkartid på vårdcentralen för lite andra saker och då kommer jag att ta upp min trötthet och även be att få ta ett testa halten D-vitamin i mitt blod och att kolla vilket blodvärde jag har.

De senaste dagarna har det varit plusgrader varje dag och även kommit någon regnskur så snön smälter som bara den. Nu ser jag fram emot att gatorna ska sopas fria från grus. Det är inte klokt hur mycket som dras in i lägenheten trots att jag bor en trappa upp och dessutom bor själv. I måndags tog jag fram dammsugaren för att bli av med sanden och redan nu har jag världens grustag i hallen. Fattar ärligt talat inte riktigt hur det kan dras in så mycket eftersom jag som regel bara går ut en gång om dagen. Idag har jag förresten inte ens varit utanför huset. Jag har bara varit en vända till mitt förråd med lite saker som ska dit. Men det är förstås en massa grus i trappen…

16 april 2013

Hoppas innerligt

Det är sällan jag har tråkigt jag måste erkänna att jag tycker att det är riktigt långtråkigt just nu. Jag har tidigare berättat om den stora tröttheten som drabbat mig. Den har inte gett med sig utan kommer och går i vågor. De stunder jag känner mig någorlunda pigg är inte långa. Den mesta tiden är jag mer eller mindre däckad av trötthet. Kruxet med den här tröttheten är att det inte går att sova sig pigg. Det är det som kanske är det mest karakteristiska för fatigue som inte är någon normal trötthet.

Jag var hemma nästan hela förra veckan och nu är jag sjukskriven till och med nästa vecka. Hoppas innerligt att det här ger med sig och att jag blir piggare. Som det är nu känns det riktigt tröstlöst. Att klara de mest basala vardagliga bestyren räcker för att göra slut på den lilla kraft och ork jag har. Idag har jag varit till jobbet för att lämna en kopia på mitt sjukintyg. Det var helt underbart skönt ute och nu smälter snön i rask takt. Fåglarna verkar ha vårkänslor och de kvittrar för fullt. Det här är en fin tid även om jag är trött.

Men det blir snart bättre!

13 april 2013

Allra första skovet

När jag hde det visste jag inte att det var ett skov. Jag var 25 år och väntade mitt första barn. Det var sommar och semester och jag och det väntade barnets far var på besök hos mina föräldrar. På kvällen satt jag i soffan i vardagsrummet och tittade på tv. Jag satt och stickade på en liten babykofta som barnet jag hade i magen skulle ha på sig när det var dags att åka hem från BB. Då jag reste mig upp för att gå till badrummet kände jag mig vimmelkantig på ett sätt jag aldrig känt tidigare. Min första tanke var att det berodde på att jag suttit stilla lite väl länge. Att jag känt mig lite yr när jag rest mig upp hastigt hade jag varit med om tidigare.

Den här gången ville inte yrseln ge med sig som den brukade göra. Det var ganska sent på kvällen och jag sa ingenting till de andra men jag stannade inte uppe så länge till. Vi åkte hem någon dag senare och sen reste vi på ett kort besök till min mans äldsta bror. Tanken var att bland annat att vi skulle passa på att köpa lite babykläder men så blev det inte. Min yrsel tilltog och jag var mest tvungen att ligga under besöket hos min mans bror. Vi stannade inte så länge som vi tänkt och när jag kom hem ringde jag och fick en läkartid. Läkaren menade på att jag hade drabbats av virus på balansnerven.

Min semester tog slut och i stället för att börja jobba blev jag tvungen att sjukanmäla mig och stanna hemma. Eftersom det här är ganska länge sedan minns jag inte tidsaspekten helt klart men jag tror att jag började jobba efter en vecka hemma och då hade jag bara två veckor kvar innan jag skulle gå på min föräldraledighet. Yrseln hade avtagit en del och ungefär två månader efter den börjat kände jag mig bra igen. Något år efter jag fick min MS-diagnos började jag fundera på om detta virus på balansnerven i själva verket var mitt allra första skov. Så sent som för fyra år sedan tog jag upp frågan med en neurolog. Han bekräftade min misstanke.

Det var det allra första skovet. Sjukdomen var sedan tyst i mer än sju år innan den slog till med full kraft…

10 april 2013

Måste prioritera

På fredag eftermiddag gick jag hem extra tidigt på grund av att jag blev alldeles vansinnigt trött. Trots en mycket lugn helg var jag precis lika trött på söndag kväll. På måndagen drabbades jag av en förlamande trötthet redan vid elvatiden så jag bestämde mig för att bara jobba fram till lunch. Gjorde en sjukanmälan när jag stämplade ut och stannade hemma från jobbet igår. Det är länge sen sist jag sjukanmälde mig. Idag har jag veckans lediga dag och redan nu är jag jättetrött trots att jag sovit gott och steg upp först när klockan var kvart över nio. Det här är verkligen inte kul!

Har dragits med trötthet några veckor nu och tanken på att det kan ha att göra med Mabtheran jag fick i mitten av januari har föresvävat mig några gånger. Idag har jag pratat med MS-sjuksköterskan och hon ska ta upp det här med min neurolog. Den första tiden efter jag fick medicinen kände jag mig precis som vanligt men nu känner jag mig sämre än på länge. Det är inte roligt att skriva om negativa saker men jag vill ändå göra det eftersom livet med MS är allt annat än rosenrött känns det ärligare att även skriva om det som inte är bra.

Jag har bestämt mig för att stanna hemma från jobbet resten av veckan sen får jag se hur det är på måndag. Om jag inte mår bättre då ska jag ringa MS-sjuksköterskan igen för att bli sjukskriven. Den tiden då jag drev mig själv för hårt och kämpade för länge är en gång för alla förbi. I första hand måste jag prioritera mig själv och den lilla hälsa jag fortfarande har. Min ekonomi tål inte en sjukskrivning men vad ska man med pengar till om man ändå inte har något liv?

Sist men inte minst vill jag visa en bild som jag tog från min balkong när jag precis hade stigit upp idag. Det var rimfrost på träden och det ser minst sagt vintrigt ut. Nu vill jag ha vår!

6 april 2013

Trött hela veckan

Jag har varit helt otroligt trött hela veckan som gått. Eftersom jag alltid haft problem vid övergången till sommartid skyller jag min trötthet på det. Om det är enda orsaken vet jag förstås inte helt säkert. Det kan förstås vara annat som spelar in.

Jag har sovit som en stock i natt och steg upp vid halv tio så jag borde inte vara trött redan nu men det är jag. Det kan förstås vara så att det är min MS som spökar lite extra. Man vet ju aldrig med den sjukdomen. Onaturlig trötthet är ett typsikt symptom och det är något som kan komma och gå.

Jag kan i alla fall inte skylla på mörkret. Dagarna har blivit långa nu och det har varit underbart soligt och fint hela veckan. Solen värmer på dagen men de kalla nätterna gör att snösmältningen går långsamt. Längtar tills all snö är borta!

2 april 2013

Yinyoga


När jag var hos frissan för ett par veckor sedan hittade jag en artikel om yinyoga i en veckotidning. Jag hade aldrig tidigare hört talas om en yogaform med det namnet och jag läste artikeln med stort intresse. Det fanns bilder på några övningar och det stod i artikeln att med yinyoga vilar man sig i form. Att vila sig i form lät helt fantastiskt tyckte jag.

Senare på kvällen googlade jag och läste lite mer och tittade på en video på YouTube. Så enkelt det verkade. Alla rörelser utförs sittande eller liggande. Man intar en position och sedan ska man hålla den positionen i tre till fem minuter. Eftersom det är svårt att bedöma hur lång tid det är rekommenderas man att klocka tiden. Jag testade övningarna i videon och tyckte de kändes bra.

Nästa steg blev att leta efter en bok om yinyoga. Jag hittade en bok som heter ”Vila dig i form med yinyoga” som verkade intressant. Ett par dagar senare beställde jag boken och jag fick den i början av förra veckan. På skärtorsdagen började jag läsa och testade olika övningarna. De flesta är ganska enkla men några av dem var svåra. Jag valde att göra varje övning två minuter och det passar mig. med tiden ska jag försöka utöka tiden.

Jag har gjort en del yogaövningar under de senaste åren och jag har alltid varit ganska mjuk och yinyogan föll mig verkligen i smaken. I boken jag har köpt visas dels de olika övningarna för sig och för varje övning finns beskrivet vad de är bra för. Efter alla separata övningar finns ett antal yogapass som är till för olika ändamål. Nu har jag kört yinyoga fem dagar i rad och det känns riktigt bra.