Lediga dagar

Jag har varit ledig lite drygt en vecka nu och har fortfaran de några lediga dagar kvar och det känns verkligen toppen. Julen tillbringade jag tillsammans med min son och mina barnbarn som nu har hunnit bli 4,5 och 2,5 år gamla. Det tar på att ha småbarn omkring sig men det roliga uppväger helt klart det som är jobbigt. Jag hade i vanlig ordning tänkt mig att hinna med att få en massa saker gjorda här hemma under den här veckan men så har det förstås inte blivit. Nåja, allt jag inte gjort finns kvar till senare.

En av de saker jag tänkt göra har jag i alla fall gjort. Jag har äntligen kommit mig för att börja kolla upp det här med färdtjänst. Det är något jag borde ha gjort för länge sedan och nu har jag äntligen kommit till skott. Jag har pratat med en person som handlägger ansökningarna och skrivit ut blanketterna jag ska fylla i. Så nästa gång jag ska åka på besök till sonen och barnbarnen kanske jag inte behöver åka buss.

Att sitta och åka buss är i och för sig inte något större problem men allt annat som hör till är ett problem. Jag ska ta mig till bussen och dessutom är det ett bussbyte på vägen dit och två byten när jag ska hem igen och det är något som numera är ett problem för mig. När jag väl kommer fram till resmålet måste jag dessutom bli hämtad och när jag ska hem måste jag ha skjuts till bussen. Att åka lokaltrafik är inte ens att tänka på när jag har en väska och måste använda en krycka när jag går. Min nästa resa blir  förhoppningsvis enklare.

Långt juluppehåll

Jag har haft ett långt juluppehåll från bloggen och nu är det över. Det har så klart hänt en del sedan jag skrev senast och jag tänker inte ge mig in på att göra någon uppräkning av allt. Nu har jag varit ledig en hel vecka och i morgon har jag i vanlig ordning min arbetsfria dag. Jag har ingenting emot att jobba men det är otroligt skönt att vara ledig en dryg vecka. Den här veckan blir det mjukstart med två arbetsdagar och det är helt perfekt. Nattuggla som jag är tenderar jag att både lägga mig sent och stiga upp sent när jag är ledig mer än bara en helg.

Under jul och nyår har min dotter varit här och det har varit jätteroligt. I fredags reste vi tillsammans till min son och hans familj och igår åkte jag hem igen. Det var underbart att få träffa barnbarnen igen och jag har njutit i fulla drag. Idag har jag ägnat mig åt diverse vardagssysslor. Om en liten stund är tvättmaskinen klar och när jag har hängt tvätten ska jag koka några ägg och göra mig en kopp te. I morgon har jag tänkt ta ner julgardinerna i köket och till helgen ska jag köpa mig en bukett tulpaner. Så underbart härligt att vi går mot ljusare tider nu.

Ett nytt år

Nu är vi några dagar in på det nya året och jag vill passa på att önska alla en god fortsättning på det nya året! Förra fredagen kom både sonen med familj och dottern hit så jag hade ”huset” fullt några dagar. Det var otroligt roligt att träffa alla igen. På söndagen åkte sonen med familj men dottern stannade kvar och hon är fortfarande hos mig. Eftersom jag har haft och fortfarande har besök så har jag inte ägnat någon tid åt bloggen.

Jag var ledig sex dagar i rad i samband med julen och det var otroligt skönt. Igår var det dags för jobbet igen. Natten mot igår var min sömn urusel och jag kände mig mer död än levande när mobilens alarm gick igång igår morse. Jag kände mig i urusel form när jag kom till jobbet och övervägde att sjukanmäla mig och gå hem igen på en gång. Bestämde mig dock för att jobba till lunch eftersom jag hade en hel del att göra.

I vanlig ordning hade jag tagit med mig lunchmat till jobbet så jag åt där innan jag gick hem. Hade det inte varit vinter och hade jag inte haft min kära spark vet jag inte om jag skulle ha tagit mig hem på egen hand. Det är länge sedan jag varit i så dålig form som igår. Att min kropp reagerar negativt på stress har jag känt till länge men att kroppen näst intill skulle totalstrejka på grund av sömnbristen hade jag inte väntat mig.

Det är en knepig och oförutsägbar sjukdom jag lever med och det är minsann inte lätt att veta från en dag till en annan hur jag ska må. Eftermiddagen och kvällen gick i lugnets tecken. Tur att min kära dotter var här och kunde pyssla om mig lite. På kvällen mådde jag lite bättre men jag bestämde mig ändå för att stanna hemma från jobbet idag. Det nya året började alltså inte helt bra för min del men resten av året kommer att bli bättre.

Det har jag bestämt!

Packat igen

Igår packade jag ur min resväska. Att göra det gick snabbt eftersom det mesta skulle i tvättkorgen. Att packa ur en väska är inte jobbigt men att packa i en väska är ingen favoritsysselsättning. Redan nu i kväll var det dags att packa en resväska igen. Den här gången var det en mindre väska som inte tog lång tid att packa. I morgon ska jag åka bort igen och även den här gången reser jag söderut men det blir inte så långt. Jag ska åka till sonen och hans familj under helgen för att delta i en namnceremoni för mitt barnbarn som föddes i somras.

Det ska bli jätteroligt att träffa dem igen!

Flera dagar

Det har gått flera dagar sedan jag skrev något senast och det beror i sin tur på att jag har haft besök under flera dagar. I söndags kom min bror hit och han stannade till onsdag eftermiddag. Under tiden han var här hjälpte han mig med en del saker som jag inte klarar av att göra själv. Bland annat tvättade och vaxade han min bil så nu är den så ren och fin som den inte varit sedan förra gången han tog hand om den. Vilken tur jag har som ha en så snäll och hjälpsam bror.

Ungefär en timme innan min bror åkte kom både sonen och hans familj hit och även min dotter var med. Det var förstås roligt att träffa barnbarnen igen och dottern har jag inte träffat sedan jul så det var extra roligt att träffa henne igen. Min andra omgång gäster stannade bara en natt innan de reste vidare mot samma mål som min bror. Hela gänget är nu i min pappas stuga. Precis som förra året låter jag bli att åka dit samtidigt som alla andra är där. Jag orkar helt enkelt inte med att det är så många människor samtidigt på så liten yta.

Igår kväll satt jag för mig själv i soffan och slappade hela kvällen. Det gick ingen nöd på mig utan det var ganska skönt att vara helt själv en kväll. Både igår och idag har jag kört en maskin med tvätt och det är verkligen underbart att ha en alldeles egen tvättmaskin igen. Nackdelen är förstås att jag måste hänga allt på tork i lägenheten men jag lovar att nackdelen är betydligt mindre än fördelen. För övrigt har min förkylning inte gett med sig än. Har aldrig varit med om en så envis förkylning tidigare!

En av mina orkidéer står i blom nu

Helt underbar

På söndag kväll träffade jag mitt nya barnbarn och hon var som väntat helt underbar. Tror jag satt och höll i henne ett par timmar i sträck medan hon snusade och sov. Jag hade inte alls lust att lägga henne ifrån mig när jag gjorde det men vid det laget var klockan ganska mycket och jag var trött efter resan. Stannade hos sonen och hans familj till onsdagen och det var jätteroligt att få rå om barnbarnen under de dagar jag var där.

Redan innan jag åkte fick jag veta att alla utom den minsta var förkylda men det avskräckte mig inte från att resa. Det går inte att undvika förkylningar och jag längtade så mycket efter att träffa dem. På torsdag kväll kände jag de första tecknen på en annalkande förkylning. Trots att jag var trött var det stört omöjligt att somna den kvällen och sista gången jag tittade på klockan var den halv fyra. Av den anledningen sov jag extra länge igår.

På förmiddagen var jag och handlade lite och när jag kom hem började jag känna mig illamående. Jag lade mig på soffan och vilade. Efter ett tag fick jag ont i både huvudet och ryggen. Förkylningen tilltog och det började svida i ögonen och halsen gjorde allt mer ont. Jag blev mer eller mindre liggande hela dagen och kvällen. Illamåendet gav med sig men jag hade ingen aptit på att äta något så det blev mer eller mindre en fastedag för mig.

Somnade ganska tidigt igår och sov som en stock under natten. Idag har jag mått som vanligt förutom förkylningen. Var ut och tog en liten promenad med rollatorn. Jag kan gå utan den nu men balansen är sämre än tidigare så jag vill hellre gå med den. Även en kort promenad gör att jag får ont i foten men jag måste försöka gå ut varje dag för i annat fall kommer jag väl aldrig i form igen. Kvällen kommer att gå i lugnets tecken. Så har det varit länge nu.

Jag är rätt less på det vid det här laget…

Reser idag

Det är nu tre veckor sedan mitt andra barnbarn föddes och ännu har jag inte träffat henne. Att det dröjt så länge beror på att jag har opererat min fot. Jag har helt enkelt inte haft ork att resa tidigare. Egentligen har jag inte ork att göra det nu heller eftersom jag nu känner mig i sämre fysisk form än jag gjort på länge. Nästan sex veckor av ytterst begränsad fysisk aktivitet har satt sina spår. Att det skulle komma att bli så var väntat men det är ändå väldigt jobbig att vara i så dålig form. Nu blir det i alla fall så att jag reser idag. Det kommer säkert att reda sig. Längtar massor efter att träffa mina båda barnbarn och deras föräldrar!

Riktigt lyxigt

Det har gått nästan en vecka sedan jag skrev ett inlägg i bloggen förra gången. Jag kan inte skylla på att jag inte haft tid utan det har bara helt enkelt inte blivit av. Strax före klockan nio i söndags vaknade jag av att jag fick ett sms. Det var min son som skrev att de var redo för att åka in till förlossningen och några timmar senare fick jag en bild på mitt nyfödda barnbarn. En liten flicka var född. Mitt andra barnbarn. Den nyföddas storasyster fyller två år på tisdag. Nu finns det ett nytt litet rum i mitt hjärta. Jag längtar efter att träffa mina båda älskade barnbarn. Så snart jag känner mig mogen för att resa kommer jag att åka iväg.

Nu har det gått lite drygt tre veckor sedan jag opererade min fot och därmed har halva tiden gått tills jag åter får belasta foten fullt ut. Efter tre veckor utan att kunna gå ordentligt märker jag att jag det har blivit sämre med orken i båda mina ben. Att det skulle komma att bli så hade jag räknat med och av den anledningen var jag lite tveksam inför att göra den operation jag har gjort. Jag har inte kunna träna någonting alls på tre veckor och det är klart att det märks. Snart blir det dags för ”hårdträning” för att försöka komma i form igen.

På tisdag eftermiddag ringde det på min dörr och när jag öppnade den fick jag en glad överraskning. Utanför stod en av mina mostrar som jag inte har träffat på drygt ett år. Min moster hade med sig en nylagad fiskgratäng och lite kaffebröd. Jag blev självklart jätteglad. När vi hade pratat en stund frågade jag om hon hade tagit med sig så att hon kunde sova över och det hade hon gjort bara utifall att. Till middag åt vi fiskgratängen och sedan ”beordrade” hon mig att vila på soffan under tiden hon tog hand om disken. Igår städade hon åt mig och innan hon åkte hem igen bjöd hon mig på middag på en restaurang. Det var riktigt lyxigt att bli ompysslad lite extra!

En ny fas i livet

Under många år har jag hört människor berätta om hur fantastiskt det är att få barnbarn. Precis alla säger att det är så. När man inga barnbarn har så kan man inte ha någon uppfattning om hur det är. I mitt stilla sinne har jag tänkt att så himla märkvärdigt kan det väl ändå inte vara. Men jag har självklart inte sagt någonting om det för de som har pratat om sina barnbarn. Ofta hör jag dem som inte har barnbarn säga att det hoppas att de en dag ska få det och att de längtar efter det. När jag har hört det har jag känt mig lite avvikande. Jag har nämligen aldrig längtat efter barnbarn.

För några år sedan är jag rädd att jag förolämpade sonen och hans flickvän. Vid ett tillfälle sa jag att jag inte alls hade någon längtan efter barnbarn. De tittade lite undrande på mig och tyckte kanske att jag var konstig som sa som jag gjorde. Tiden gick och i oktober förra året hade jag ett brev i min brevlåda när jag kom hem från jobbet en dag. Det är ovanligt att jag får brev så jag blev förstås väldigt nyfiken. I kuvertet fanns ett litet kort. På kortet kunde jag läsa ”Vi ses i juni farmor”. Det tog ett tag innan jag fattade och när jag gjorde det började glädjetårarna trilla. En underbar liten tjej kom till världen i juni. Mitt älskade vackra barnbarn. Då började en ny fas i livet…