18 september 2013

Det kunde varit värre

Någon gång under den första tiden efter jag hade fått min diagnos fick jag höra att man trots allt inte har ont när man har MS. Det var absolut inte någon tröst för mig att höra den gången och tyvärr visade det sig inte alls stämma med verkligheten. Jag har periodvis haft värk i mina ben under ganska många år nu men det är något som har kommit och gått. Det är inte heller så att jag haft ont dygnet runt så visst hade det kunnat vara värre.

De senaste åren har jag besvärats allt mer och allt oftare av värk i mina ben. Numera får jag värk i benen i stort sett varje dag. När jag vaknar på morgonen känner jag inte av det men ibland tar det bara ett par timmar innan det börjar så smått. Vissa dagar dröjer det ända till det blir kväll innan värken kommer krypande. Det enda jag kan trösta mig med är att jag inte har så ont att jag inte kan somna eller att jag vaknar av det på natten.

Att ha värk tär på humöret och det tar på orken. Många kvällar känns min värk förlamande. Jag kan helt enkelt inte förmå mig att göra någonting alls. Just nu är ett undantag eftersom jag skriver ett inlägg om mitt onda. Rubriken ”Det kunde varit värre” står jag för men när det är som värst känns det inte alls så och då tycker jag synd om mig själv. Att ta värktabletter hjälper inte ett smack så det är bara att härda ut så gott det går.

Mitt onda är nervvärk och den typen av smärta biter inte vanliga värktabletter på. Det finns läkemedel som kan hjälpa men de jag har provat hittills har inte fungerat för mig så jag har slutat med dem efter ett tag. Att vara fysiskt aktiv och träna hjälper en del och det märkte jag av när jag var på rehab för en månad sedan. Tillbaka i vardagen och med allt som hör till den finns inte vare sig tid eller ork för tillräckligt mycket träning.
Till viss del kan man vänja sig vid värk och lära sig att leva med den. Jag har vant mig vid att ha lite ont nästan hela tiden men ibland tar den brännande molande smärta över. Då blir jag trött och sur och förmågan att tänka försämras. Koncentrationsförmågan påverkas också och jag är själaglad att det är kvällarna som är värst. Att vara på jobbet skulle inte funka när det är som nu.  Det enda jag vill just nu är att det onda ska försvinna!

4 kommentarer:

  1. <3 ååh den där smärtan är så hemsk...! Hoppas den försvinner! Iallfall håller sig på okej nivå <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev bättre framåt kvällen och igår och idag har jag inte känt av värken så mycket. Det är en himla tur att det inte är lika illa hela tiden och varje dag!

      Radera
  2. En sak som skulle kunna fungera är TENS (Transkutan Elektrisk NervStimulering). Jag vet flera som använder detta och Terry Wahls gör det t.o.m. :) Här går det att läsa mer: http://www.medistore.se/egenvard/tens-c-445-1.aspx.
    Det är väldigt dyrt om man ska köpa en egen men prata med sjukgymnast eller arbetsterapeut.
    Jag har bara använt det vid mina graviditeter men saknat det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har aldrig provat TENS men jag har hört talas om det. Ska absolut ta och kolla upp om jag kan få låna en och testa. Tack för tipset! :-)

      Radera