29 oktober 2011

Stå upp, sitt ner, gå vidare

Min rubrik är titeln på en bok som Eva Helmersson har skrivit. Boken är skriven i en mycket positiv ton och ger en framtidshopp. Det är en bok som jag skulle ha behövt läsa när jag hade fått min diagnos. När jag fick min diagnos var jag inlagd på sjukhus och hade en vecka tidigare fått diagnosen stroke. Min vänstra arm var totalt förlamad och vänster ben fungerade inte alls som det skulle. Jag kunde bara gå om någon höll mig i höger arm.

Ungefär en vecka efter jag kommit till Universitetssjukhuset i Umeå, och jag hade genomgått hur många undersökningar som helst, träffade jag en neurolog som läst igenom min journal ordentligt. Hon gav mig en ny diagnos. MS. Det var som om marken öppnade sig och jag föll ner i ett stort svart hål. Jag bara grät i flera dagar och tårarna verkade aldrig vilja ta slut. Som i ett slag förändrades hela mitt liv. Min framtid försvann.

En av sköterskorna berättade att det fanns en bok skriven av en kvinna som hade MS och jag sa att jag ville läsa den. Efter någon dag fick jag boken som var ganska tunn. Vad den hette och vem som skrivit den minns jag inte. Det enda jag minns är att det inte var en bok som hjälpte mig på något vis. Boken gav mig inte något som helst hopp inför det som skulle komma. Man blir helt enkelt sämre och får acceptera att det är så. Då bestämde jag mig.

Jag skulle ALDRIG acceptera!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar