Som tur är

De senaste veckorna har jag inte känt mig i vidare bra form. Jag har haft svårt att somna nästan varje kväll och jag har vaknat en eller flera gånger nästan varje natt. Det ryck av energi jag hade i söndags var ett undantag från hur det varit alla andra dagar. Jag vet inte riktigt vad som är fel men vad det än är går det säkert över snart. I väntan på det tar jag det lugnt och förutom det vardagliga jag måste göra blir det i princip ingenting gjort. Sådana här gånger tänker jag att det är tur att jag lever ensam. Fast på ett sätt skulle det inte ha varit så dumt att ha någon som kunde ta hand om mig och pyssla om mig lite extra. Nu har jag inte det och allt får vara som det är.

Som tur är blir dagarna längre i rasande fart nu. Idag när jag gick hem från jobbet var det jätteskönt ute och det droppade till och med från taket. Det var någon plusgrad och det var ett fantastiskt sparkföre. Jag kände mig riktigt lätt om hjärtat när jag kom hem. Den sköna känslan var kortvarig och en liten stund efter jag kommit in här hemma var jag precis lika energilös igen. Under de senaste veckorna har jag då och då anat att jag har en förkylning i kroppen men det har aldrig blivit mer än just en aning. När jag tänker närmare på saken är det kan hända denna ”dolda” förkylningen som är boven i dramat. Nu ska jag lämna datorn och återgå till soffan igen.

I morgon är en annan dag…