De två första

Nu har jag avverkat de två första arbetsdagarna efter min långa frånvaro från jobbet. Det gick oväntat lätt att stiga upp igår morse men idag var jag mitt gamla vanliga jag igen. Mitt vanliga jag på morgonen är näst intill medvetslös och när jag väl tar mig ur sängen liknar jag nog mest en zombie. Att jag skulle ha mycket att ta itu med på jobbet var jag beredd på och de två dagar jag har jobbat har verkligen krävt sin kvinna.

När jag kom hem igår var jag helt slut och det var soffan som gällde under de närmaste timmarna. På kvällen piggnade jag till så pass att jag hade svårt att somna när jag gick till sängs. Att det blir så är typiskt mig. Det här med att jag är morgontrött och kvällspigg är inte något som hör ihop med min sjukdom utan det är helt enkelt som jag är och så har jag varit så långt tillbaka jag kan minnas. Jag ser fram emot att få sovmorgon i morgon igen. Att jobba fem timmar per dag och ha en vilodag mitt i veckan passar mig perfekt.

Fast jag önskar förstås att jag vore frisk och kunde jobba heltid. Då och då har det hänt att någon sagt något i stil med att jag har tur som är ledig en dag i veckan. De gånger det har hänt har ibland svarat att jag gärna skulle byta bort min ”lediga” dag mot att få hälsan tillbaka. Att det är ett rejält ekonomiskt avbräck att ha halv sjukersättning verkar de flesta inte tänka på. Men jag klarar mig trots allt på det jag har och det är huvudsaken…