20 juli 2013

Håll tummarna för mig!

I maj fick jag ett brev från öppenvårdsrehabiliteringen vid närmaste sjukhus om att de tagit emot en remiss för mig och att de planerat in att jag ska börja min tvåveckorsperiod den 12 augusti. Själva kallelsen skulle komma senare under sommaren. Det har ofta hänt att kallelsen har kommit väldigt nära inpå så jag har inte tänkt något mer på den saken. Under veckan som gick började jag ändå tycka att det vore dags att få kallelsen. I måndags var det fyra veckor kvar till min planerade vistelse.

Häromdagen bestämde jag mig för att jag för säkerhets skull skulle ringa och efterlysa den. Döm om min förvåning när jag fick till svar att de inte kunde se att min vistelse var inplanerad med start den 12 augusti. Att det blivit något strul med den saken har aldrig hänt tidigare. Dessutom fick jag veta att sjuksköterskan som har hand om planeringen har semester och börjar jobba först torsdag nästa vecka. Nu är jag alltså i det läget att jag inte vet hur det blir. Tänk om jag inte får börja när det var tänkt?

Just i år är jag i extra stort behov av en rehabperiod. Den där ”eländiga” foten som jag berättat en massa om har ju gjort att jag är i sämre form än jag varit på år och dag. Nu måste jag vänta till på torsdag innan jag vet hur det blir. Skulle det inte bli nu så får jag komma senare men det blir verkligen ett sträck i räkningen för min del. OM jag måste vänta x antal veckor till blir jag väldigt besviken. Håll tummarna för mig att allt ordnar sig så jag får komma när det var tänkt!

2 kommentarer:

  1. Det är såååå tråkigt att man måste dubbelkolla allt man gör .
    Helst med sjukvården. Jag hoppas att du kommer iväg på din rehab .
    Känner själv att man blir tröttare i kroppen när man har "fuskat" m träningen ... Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har av förklarliga skäl fuskat med träningen väldigt länge. Först operationen och sedan förkylningen som jag hade i tre veckor. Den senaste veckan har jag äntligen börjat lite smått men är ändå i stort behov av rehab nu. När man är på rehab behöver man inte tänka på mat och sånt utan kan använda all ork och energi till träning. Det brukar ge resultat :-)
      Kram

      Radera