Efter två veckor

Nu har jag tagit Fampyra i två veckor. Även om det inte skett något under så är jag mycket nöjd över den effekt jag har haft av medicinen så här långt. Jag är så nöjd att jag bara inte kan sluta när de fyra veckor medicinen räcker är över. Även om det är alldeles för dyrt så måste jag fortsätta ett tag till. Det får kosta vad det kosta vill.

Min gång är mer normal än den varit på hur många år som helst. Även orken är mycket bättre än på flera år. Att gå nerför en backe är inte alls lika svårt som det varit. Känslan av att vilja falla framåt finns inte längre. Jag lyfter min vänstra fot nästan helt normalt nu. Stöter inte i trappstegen som jag gjort i åratal och har inte längre tendensen att snubbla när jag går. Segheten på morgonen är som bortblåst. Mina små grå fungerar på samma sätt som de gjorde tidigare på morgnarna. Vilket absolut inte är perfekt men jag känner igen mitt gamla jag som jag inte gjort på tid och evighet.

Det är helt enkelt otroligt att jag kan känna mig så bra som jag gör just nu. Under helgen var jag på besök hos min pappa och både han och hans särbo märkte tydligt av skillnaden sedan förra gången jag var där. Båda var naturligtvis glada för min skull. Men den som är gladast är antagligen jag. Just nu har jag ett helt nytt liv. Bättre än på länge.

Måtte det få fortsätta så här!