Blev lite rädd

Tidigt i morse vaknade jag och kände att jag hade en stickig känsla i vänster hand och arm. Min första tanke var att jag trots frånvaron av skov under flera år ändå hade drabbats av ett. Jag började röra på handen och armen under tiden som jag kämpade för att hålla paniken borta. Efter bara några sekunder började den stickiga känslan ge sig och därmed gav sig även rädslan. Började tänka på hur skräckslagen jag blev vid minsta lilla förändring jag kände i kroppen de första åren men min sjukdom. Det var med lättnad jag insåg att det var ett falskt alarm. Jag hade bara legat konstigt och jag kunde lugnt somna om igen.

När morgonen väl kom och jag steg upp upptäckte jag att jag hade ont i ländryggen. Jag har utan tvekan legat konstigt när jag har sovit. Det onda i ryggen har jag dragits med hela dagen och det är fortfarande lika ont och jag får vara väldigt försiktig med hur jag rör mig. Det är nog på sin plats att jag börjar träna ryggen mer. Jag behöver mer träning för hela kroppen och jag ser verkligen fram emot de två veckor jag ska på rehabilitering. Då kan jag ägna all min ork bara åt att träna. Så här till vardags är det en hel massa andra saker orken ska räcka till. Nu har jag i alla fall gjort min sista dag före semester och jag har tre veckors ledighet framför mig.

Helt underbart!