En ny era

Nu är det ett tag sedan jag med stor spänning började ta Fampyra. Jag försökte få den utskriven för drygt två år sedan men det fick jag inte. Man bedömde att jag var för ”frisk” och att medicinen var för dyr. Då jag aldrig helt kunnat släppa tanken på denna medicin inledde jag ett nytt försök att få den under våren. Då fick jag veta att den inte längre omfattas av högkostnadsskyddet och blev rekommenderad att vänta på ett nytt beslut som skulle fattas inom kort. Till min stora besvikelse blev beslutet att denna medicin skulle fortsätta att finnas utanför högkostnadsskyddet. Jag bestämde mig till slut för att jag ville testa, kosta vad det kosta ville. Nu var det inga som helst problem att få ett recept utskrivet. Det var inget vidare att punga ut med nästan 3900 kronor för fyra små burkar med totalt 56 tabletter. Men jag måste bara prova för att få ro.

Första veckan hade jag lindriga biverkningar och ingen effekt. Andra veckan hände det något och jag kände mig bättre och bättre för varje dag. Det var som att få ett helt nytt liv. Jag var minst sagt exalterad. Efter drygt två och en halv vecka pratade jag med min neurolog och sa att jag ville fortsätta ett tag till eftersom jag hade så otroligt bra effekt av medicinen. Det där med det ekonomiska var något som jag sköt på framtiden. Jag var helt säker på att den biten skulle komma att ordna sig på ett eller annat sätt. Tyvärr avtog den positiva effekten ungefär samtidigt som jag fick mitt nya recept. Jag bestämde mig för att göra ett uppehåll under tiden jag var på semester. Sedan började jag om att ta Fampyra och nu är den andra perioden om fyra veckor över. Jag har lite effekt men inte så stor att jag är beredd att ruinera mig.

Nu börjar en ny era. Jag ska börja ta 4-aminopyridine. Att få tag på den var allt annat än enkelt. Historien om det ska jag berätta en annan dag. Jag gillar nämligen inte att skriva inlägg som är allt för långa. Det beror mest på att jag själv inte gillar att läsa långa inlägg.

Men det kommer mer!