10 april 2012

Minnet finns i kroppen

Ibland händer det att jag kan känna precis hur det känns att springa trots att det är mer än tjugo år sedan jag sprang senast. Minnet finns fortfarande kvar i kroppen. Samma sak gäller minnet av hur det känns att kunna gå normalt. Med normalt menar jag att kunna gå naturligt och avslappnat. Jag tror inte andra kan förstå hur stor koncentration en så enkel sak som att gå kräver för mig. Vet inte ens om jag har berättat det för någon.

Att jag skriver om det här idag beror på att jag började tänka på det igår kväll när jag låg i min säng. Varje kväll mediterar jag en stund efter jag har gått och lagt mig. Jag vet att man helst bör sitta när man mediterar men jag tycker det funkar hur bra som helst när jag ligger. Igår kväll kom känslan av att jag kunde springa och den var så tydlig att den fick mig att tappa fokus för en kort stund. När jag vaknade i morse var jag säker på att jag skulle ha lättare för att gå men så var det förstås inte. Jag måste erkänna att jag hann känna ett litet sting av besvikelse när jag upptäckte att verkligheten var precis likadan som igår. Men det är inte så att det på något sätt har förstört min dag.

Första dagen efter den långa helgen har varit som en alldeles vanlig måndag trots att det råkar vara tisdag. Den stora skillnaden mot en vanlig måndag är att det är onsdag redan i morgon och att jag ledig då. Det är inte alls dumt att få en riktig mjukstart på veckan. Idag har det varit grått och det har snöat hela dagen. Det är riktigt skönt att sitta inne och kura. Jag har tänt ljus i vardagsrummet och teven står på. Ute faller skymningen…

10 kommentarer:

  1. Jag brukar faktiskt ganska ofta ligga ner när jag mediterar...tycker att jag kopplar av på ett bättre sätt då. Vad skönt för dig att få vara ledig imorrn...en kortvecka är en härlig känsla.
    Kramar om

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag började meditera levde jag med man och barn så i sängenpå kvällen var enda tid som funkade för mig. Sen har det fortsatt på det sättet. Inte dumt med två korta veckor i rad :-)
      Kram

      Radera
  2. jag varvar med ligga och sitta när jag mediterar så det fungerar vilket som, eller hur. Var det inte underbart att för en stund känna hur du sprang igen. Kan det inte vara skönt att få minnas den känslan i bland i din meditation. Förstår att det är väldigt tråkigt att känna den begränsningen och att du har svårt att gå, men kanske att få njuta i de stunderna kan lyfta sinnet en stund... kram på dig... jag svävar mycket i mina meditationer ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det händer då och då att jag kan framkalla känslan av hur det är att springa. Inte så att jag aktivt ägnar mig åt att göra det utan det kan till exempel komma när jag ser någon annan springa. Att sväva låter inte dumt :-) Känslan av att sväva får jag ibland vid avslappningsövningar.
      Kram

      Radera
  3. ... hos mig är det kväller....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kvällarna blir ljusare för varje dag nu :-)

      Radera
  4. Att sväva låter ju riktigt trevligt ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skulle bara kunna sväva på riktigt ;-)

      Radera
  5. Hoppas du hade en fin dag igår på din lediga dag:). Jag hade en underbar dag i grannstaden...ska försöka samla ihop min hjärna snart och skriva lite om det. Alldeles underbart var det...så trött efteråt:).
    Kramar till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr blir man vidrigt trött av det som är roligt också. Ska kolla om du skrivit något nu.
      Kram

      Radera