Bortblåst

Värmen och det vackra vädret vi hade på dagen är bokstavligen bortblåst nu. Det har blåst isande kalla vindar idag och det blåser fortfarande hårt. Jag hade motvind när jag gick hem från jobbet och det var riktigt jobbigt att gå hem i den starka vinden. Det är tur att jag har så nära hem. Igår berättade jag om att jag har haft ont i en fot hela helgen. När jag steg upp kändes det lite bättre men jag hade inte varit lång stund på jobbet innan det började göra rejält ont igen. Eftersom jag inte vet vad som hänt och jag är inne på tredje dagen ringde jag till vårdcentralen och jag fick komma dit bara en halvtimme senare.

Doktorn tittade på min fot och tryckte både här och där på foten och på vaden. Han sa att allt verkade vara i sin ordning och det såg ut att vara en helt vanlig stukning. Jag sa att jag med tycker att det ser ut som en stukning men att jag inte har stukat foten. Det borde jag ju ha känt. Troligen är det helt enkelt så att mina fotleder är mer än lovligt otränade. Jag promenerar nästan ingenting på grund av de begränsningar min MS medför. När jag ändå var hos doktorn berättade jag om problemen med mitt ena knä och han undersökte även det. Han kunde inte känna något onormalt där heller. Jag sa till honom att det nog är så att bäst-före-datum har gått ut på mig.

Det enda jag kan göra är att vara försiktig med foten och låta den få den tid den behöver för att läka. Doktorn tyckte även jag skulle ta kontakt med sjukgymnastiken. Numera behöver man inte ha remiss från läkare för att komma dit så i morgon ska jag ringa och be att få komma dit. Hoppas jag har tur och får komma ganska snabbt. Jag behöver få ett träningsprogram för både fot och knä. De yoga-övningar jag brukar göra kan jag inte göra som det är nu. Mina ambitioner från förra veckan får alltså ligga på is ett tag. Men isen på sjön här ute den är i alla fall bortblåst. Det är inte bara värmen som farit sin kos…