Så tomt och tyst

Vid tretiden idag åkte alla mina julgäster härifrån. Dottern var den sista som gick ut genom dörren och när jag kramade om henne var det nära att jag börja gråta. Det blev alldeles otroligt tomt och tyst här hemma igen. Jag är van vid att vara för mig själv men det kändes riktigt jobbigt en stund. En av mina goda vänner hade ringt mig en dryg halvtimme innan jag blev själv och jag sa att jag skulle ringa upp senare. Det första jag gjorde när jag stängt ytterdörren var att ringa. Det visade sig att hon med var ensam hemma och undrade om jag ville få en kaffegäst. Självklart ville jag det!

En liten stund senare fick jag besök. Efter att ha fikat och pratat en dryg timme kändes det betydligt lättare att bli ensam hemma igen. Men lägenheten som kändes lite trång när vi var fyra vuxna och ett barn känns väldigt rymlig. Att ha mina allra närmaste i en bil på annandagen känns inte helt bra och jag längtar efter att få besked om att de har kommit fram. Då först kommer jag att kunna slappna av helt. Nu ska jag äta av de rester av julmaten som finns och fixa en matlåda som jag kan ta med mig till jobbet i morgon. Efter det ska jag sätta mig i soffan och slappa under julens sista kväll…