Utan skor

Skor är något som är en historia för sig. När det kommer till skor är jag som prinsessan på ärten. Förresten är det inte bara mär det gäller skor men just nu har jag tänkt skriva om skor. Jag har alltid haft mer eller mindre problem med att hitta skor som jag tycker är riktigt bra och inte har det blivit enklare med åren. Redan när jag var barn upptäcktes det att jag har plattfot och jag minns att jag fick ett träningsprogram för mina fötter. Jag minns också att min mamma hade svårt att få mig att göra det mer än några få gånger. Det är inte så lätt att få en tjurig liten unge att förstå vad som är bäst för den. Så var det med den saken.

När jag var bara drygt 20 år började jag känna av hallux valgus på min högra fot fast då visste jag förstås inte att det hette så. Inte heller visste jag att man kunde göra något för att förebygga det heller så det var inte mer med det. Jag hade värk ibland och det blev värre och värre med åren. Till sist hade jag så mycket smärta när jag gick att jag såg till att få en operation av foten. Smärtan försvann efter operationen men stortån har blivit allt mer sned och foten ser inte klok riktigt klok ut. Den ser ut som om jag alltid har gått i spetsiga skor fast det inte alls är så. Att köpa skor som funkar har av den anledningen blivit än svårare.

Förutom det jag skrivit om ovan så finns det mycket i övrigt att önska vad gäller känseln i mina fötter. Den är allt annat än normal. Vid det skov jag fick i februari 1992 fick jag en stickig känsla i mina fötter och ben. Det kändes även som om jag hade kuddar under fötterna när jag gick och mina ben kändes tunga och stumma. Känseln blev efter en tid nästan helt normal men för drygt tio år sedan kom den stickiga känslan tillbaka och sedan dess är den kvar. På grund av att jag alltid har kalla fötter gick jag nästan alltid i yllesockor förr men då balansen försämrades började jag använda inneskor istället. Och det har jag gjort ända till för drygt en vecka sedan.

Mitt besök hos sjukgymnasten fick mig att bestämma mig för att börja gå barfota inne. Nu går jag mestadels utan skor när jag är hemma. Det blir bättre träning för mina fotleder och jag inbillar mig att den träningen gör att jag även går bättre med skor när jag använder skor. Fast om det verkligen är så vet jag inte. Precis som jag skrev i början av inlägget är skor en historia för sig. Jag saknar den tid då jag kunde köpa snygga skor utan att fundera så mycket. Tänk att jag tyckte det var svårt att hitta skor förr. Jämfört med hur det är nu så var det väldigt enkelt förr. Än en gång kan jag konstatera att det är en sanning att allt är relativt…