7 februari 2012

En ny årsdag

Den 7 februari 1992 hade jag en märklig känsel i mina fötter när jag vaknade. Jag trodde att det bara berodde på att jag hade legat på något konstigt sätt så att fötterna hade domnat av under tiden jag sov. Dottern var sjuk och sov i dubbelsängen mellan mig och min man den natten. Det kunde vara en förklaring till att jag legat konstigt. Men det visade sig att det inte alls var på det sättet. Det var helt enkelt så att ett skov av min sjukdom hade börjat under tiden jag sov. Det var då det började på riktigt. Att jag uttrycker mig så beror på att jag förmodligen hade mitt allra första skov redan 1984 men det förstod jag först många år senare.

Man kan alltså säga att det är ett sorts ”jubileum” för mig idag. Men att jag har levt med min objudna ”gäst” i tjugo år är inte något att fira. Det känns ofattbart att det har gått så lång tid. Den här dagen för tjugo år sedan visste jag inte att mitt liv aldrig mer skulle bli sig likt. Jag hade ännu inte fyllt 33 år och befann mig mitt i livet. Att jag skulle kunna drabbas av en oberäknelig kronisk sjukdom hade aldrig funnits i mina tankar. Varför skulle den göra det? Jag var ju frisk som en nötkärna. Jag kunde väl inte bli sjuk. Men plötsligt en dag händer det som inte kan hända. Den 7 februari 1992 hände det omöjliga mig…

8 kommentarer:

  1. Hittar inte riktigt några bra ord att skriva, så jag ger dig en kram istället, kram!

    SvaraRadera
  2. De ord du skrivit räcker gott och väl :-)
    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag har tydligen haft min sjukdom mycket längre än vad jag vet om precis som du skriver så händer det plötsligt då vet man.
    Varma kramar

    SvaraRadera
  4. Inge kul "jubileum".
    Tänk vad man glömmer,-jag var som stensäker att det var då Jonny fyllde 30,-1991.

    KRAM på dej!<3

    SvaraRadera
  5. Messan: de allra flesta har förmodligen haft sjukdomen ett bra tag innan den upptäcks...
    Kram

    SvaraRadera
  6. Helena: Åren går. Att det har gått 20 år är nästan lite svårt att förstå...

    Minns du inte att det var meningen att vi skulle åka med er till Mallorca men att vi bokade av vår resa?
    Kram

    SvaraRadera
  7. 20 år....ja det är ofattbart, ibland blir man mörkrädd. Kommer inte ihåg att ni skulle följa med utomlands, -däremot att ni följde vår-sommaren 1990 och att vi hade jättetrevligt. Kram.

    SvaraRadera
  8. Inte trodde jag du hade så dåligt minne Helena ;-)
    Kram

    SvaraRadera