Idag är det en helt underbar vinterdag här hos mig. Solen skiner och det är drygt fem grader kallt. En dag som den här måste man bara gå ut. Jag klädde mig ordentligt och tog med mig lite returpapper och glas som ska till återvinning. Idag är det en dag som är som gjord för en långpromenad. Jag skulle så gärna vilja ta en långpromenad men det klarar jag inte. Dagar som den här känner jag sorg i hjärtat över min fysiska begränsning.
Jag styrde kosan mot ”min” mataffär för att göra några små inköp. På grund av det härliga vädret gjorde jag en liten omväg när jag skulle hem. Omvägen var inte lång men den kändes i mina ben. När jag gick där med min spark var det nära att jag började gråta. Men det tjänar ingenting till att gråta. Vissa dagar är saknaden över mitt gamla jag större än andra. Idag är en sådan dag. Jag tycker faktiskt lite synd om mig själv just nu…
Man måste få känna så mellan varven.
SvaraRaderaMan känner så mellan varven vare sig man vill eller inte...
SvaraRaderaTycker du är fantastisk som endå ger dig ut på promenader!
SvaraRaderaStor kram.
Och du ibland är det bra att gråta ut, man behöver rensa lite ibland.
Hade jag inte haft min spark hade det nog inte blivit någon promenad. Den är väldigt bra att ha på vintern :-)
SvaraRaderaVisst är det bra att gråta ibland men inte av självömkan. Det leder inte till något gott...
Gråta hjälper visst!
SvaraRaderaDet lättar på trycket, ett tag i alla fall.
Jag brukar gråta i duschen, så syns det inte ;-)
Jag som lever ensam kan gråta när jag vill ;-) Och visst är det så att det hjälper att göra det ibland...
SvaraRaderaJa men, har det då inte kommit förbi nå´n på länge...så nog kommer det nå´n då man är alldeles "gråten".
SvaraRaderaEller så kanman skylla på att man just sett en film, tex Ghost. :-)
Det där med att skylla på en film var ett bra tips :-)
SvaraRadera